Äkta johannesört
Hypericum perforatum
Solgul sommarblomma med hemliga prickar – håll ett blad mot ljuset så ser du små genomskinliga ”hål” i bladet.
Inte ätlig
Kännetecken
Äkta johannesört är en upprätt, flerårig ört med gula, stjärnformade blommor i rikt förgrenade toppar. Kronbladen har ofta små svarta prickar längs kanten. Blommorna har många ståndare som sitter i knippen, vilket gör att blomman ser lite fluffig ut i mitten.
Det säkraste kännetecknet syns i bladen. Håller man ett blad mot ljuset ser man många små genomskinliga punkter, som ser ut som hål. Det är oljekörtlar, och de har gett arten namnet perforatum, som betyder genomborrad. Stjälken har dessutom två tydliga upphöjda lister längs sidorna, vilket skiljer den från flera närstående johannesörter.
Var den växer
Arten trivs på soliga och ganska torra platser: torrängar, betesmarker, vägkanter, banvallar, skogsbryn och hyggen. Den är vanlig i södra och mellersta Sverige och blir glesare mot norr.
Blomning
Äkta johannesört blommar från ungefär midsommar till sensommaren, med topp i juli–augusti. Varje blomma lever kort, men plantan slår ut nya knoppar under lång tid.
I köket och i buketten
Äkta johannesört är ingen matväxt. Den innehåller hypericin, som kan göra huden överkänslig för solljus. Arten är också känd för att påverka hur många läkemedel verkar, till exempel p-piller, blodförtunnande medel och antidepressiva läkemedel. Använd den därför inte som mat eller i egna hemmabryggda drycker.
I buketten fungerar den däremot fint. De solgula blommorna passar till midsommarkransar och ängsbuketter tillsammans med till exempel prästkrage och blåklocka.
Pollinatörer
Blommorna saknar nektar men har gott om pollen. Därför besöks de framför allt av pollensamlande bin, humlor och blomflugor. Ett bestånd i full blom på en solig dag brukar surra av liv.
Kul att veta
Arten har fått namn efter Johannes döparen, eftersom den börjar blomma kring Johannesdagen vid midsommar. Förr trodde man att den skyddade mot onda makter, och den hängdes upp i hus och ladugårdar.
Gnider man en blomma mellan fingrarna blir de röda. Det röda färgämnet kallades förr ”Johannes blod”. Olja med blommor som fått dra blir också djupt röd.