Baldersbrå
Tripleurospermum inodorum
Lysande vita prästkragelika blommor längs åkerkanter och vägrenar – baldersbrån är sensommarens trogna och uppkäftiga följeslagare.
Inte ätlig
Kännetecken
Baldersbrå är en ettårig till kortlivat flerårig ört med blomkorgar som påminner om små prästkragar: vita strålblommor runt en gul, välvd mitt av diskblommor. Korgarna är ofta 3–5 cm breda och sitter ensamma i toppen av grenarna.
Bladen är mycket fint flikiga, nästan trådsmala, vilket ger plantan ett luftigt och fjäderlikt utseende. Till skillnad från äkta kamomill doftar baldersbrån knappt alls, och om man delar blomkorgen på mitten är korgbottnen fylld och inte ihålig.
Var den växer
Arten är vanlig i stora delar av landet och hittas på åkrar, i trädgårdar, längs vägkanter, på banvallar och på annan störd mark. Den är en typisk följeslagare till människan och trivs där marken bearbetas.
En enda planta kan producera mycket stora mängder frön, vilket gör att den snabbt kan etablera sig och ibland räknas som ett besvärligt ogräs i odlingar.
Blomning
Baldersbrå blommar från högsommar långt in på hösten, ungefär juli–oktober. Ofta kan man se de vita blommorna lysa i vägkanterna även när de flesta andra sommarblommor har vissnat.
I köket och i buketten
Baldersbrå räknas inte som en ätlig växt och används inte i köket. Förväxla den inte med kamomill, som ser liknande ut men doftar tydligt aromatiskt och har ihålig korgbotten. Ät aldrig växter som du inte säkert har artbestämt.
Som snittblomma fungerar baldersbrå däremot bra. De vita blomkorgarna och det fjäderlika bladverket ger buketter ett lätt och naturligt ängsuttryck, och blommorna står sig ganska väl i vas.
Pollinatörer
De öppna, flata blomkorgarna gör nektar och pollen lättillgängliga för många insekter. Blomflugor, andra flugor, skalbaggar och mindre bin är vanliga besökare.
Eftersom baldersbrån blommar så länge blir den en värdefull födokälla sent på säsongen, när utbudet av blommor börjar tryta.
Kul att veta
Namnet kommer från den nordiska mytologin. I Snorres Edda berättas att Balder var så vacker och ljus att det lyste om honom, och att den vitaste av alla växter därför kallades Balders brå – Balders ögonfrans.
Baldersbrå har genom åren burit flera olika vetenskapliga namn, och i äldre litteratur kan den till exempel heta Matricaria inodora eller Tripleurospermum perforatum.