Blålusern

Kännetecken

Blålusern är en flerårig ört med upprätta eller uppstigande, förgrenade stjälkar. Bladen är tredelade, likt klöverns, med avlånga småblad som är tandade i spetsen.

Blommorna sitter i täta, korta klasar och har typisk ärtblomsform. Färgen går från blåviolett till purpurlila. Efter blomningen bildas spiralvridna baljor, vilket skiljer luserner från många andra ärtväxter.

Var den växer

Blålusern kommer ursprungligen från Mellanöstern och Centralasien men har odlats som foderväxt i Sverige länge. Härifrån har den spridit sig och förvildats på vägkanter, banvallar, ruderatmark och torra, öppna gräsmarker.

Den är vanligast i södra och mellersta Sverige och föredrar solig, väldränerad och gärna kalkrik jord. Med sina djupa pålrötter klarar den torka bra.

Blomning

Blålusern blommar från juni till september. De lila klasarna lyser upp vägrenarna under en stor del av sommaren och in i den tidiga hösten.

I köket och i buketten

Alfalfagroddar, alltså groddar av blålusernfrön, säljs i matbutiker och används i sallader och smörgåsar. Unga blad har också använts till te. Varning: frön och groddar innehåller aminosyran L-kanavanin, som i större mängder kan vara skadlig och har kopplats till försämring av autoimmuna sjukdomar som SLE. Groddar har dessutom orsakat utbrott av salmonella och E. coli. Personer med autoimmuna sjukdomar, gravida och små barn bör undvika groddarna. Ät aldrig växter som du inte säkert har artbestämt.

I buketten ger blålusern en luftig, vildvuxen känsla med sina lila klasar och klöverlika blad. Den passar fint ihop med andra sommarblommor från vägkanten.

Pollinatörer

Blålusern är en viktig nektarväxt för humlor och vildbin. Blomman har en snäppmekanism: när ett tillräckligt starkt bi landar slår ståndarna och pistillen upp och träffar insektens undersida med pollen.

Honungsbin ogillar ofta den här smällen och lär sig att stjäla nektar från sidan av blomman, utan att pollinera den. I Nordamerika använder man därför särskilda tapetserarbin för att pollinera fröodlingar.

Kul att veta

Blålusern hör till världens äldsta odlade foderväxter. Släktnamnet Medicago syftar på Medien i det gamla Persien, och grekerna tros ha fått växten därifrån under perserkrigen. Det engelska namnet alfalfa kommer via spanskan från arabiskan.

Som andra ärtväxter lever blålusern i samarbete med kvävefixerande bakterier i rötterna och gör på så sätt jorden bördigare. Pålroten kan nå flera meter ner i marken.