Blåsippa
Hepatica nobilis
Vårens första blå hälsning! Blåsippan lyser upp lövskogens backar redan när snön har smält, och för många är den själva vårtecknet.
Giftig
Kännetecken
Blåsippan är en låg, flerårig ört. Blommorna är klart blå, ibland åt det violetta hållet, och sitter ensamma på håriga stjälkar. Det som ser ut som kronblad är egentligen kalkblad, oftast sex till tio stycken. Mitt i blomman sitter många vita ståndare. Direkt under blomman sitter tre små gröna högblad, så att det ser ut som en foderkalk.
Bladen är treflikiga, läderartade och har långa skaft. De gamla bladen sitter kvar över vintern och vissnar först när de nya kommer fram efter blomningen. Ibland hittar man också exemplar med rosa eller vita blommor.
Var den växer
Blåsippan trivs i lövskogar, hassellundar och på buskiga backar, helst där marken är kalkrik och mullrik. I södra och mellersta Sverige är den vanlig på många håll, och i rätt miljö kan den bilda stora, blå mattor. Längre norrut blir den glesare.
Blomning
Blåsippan blommar tidigt, oftast från mars till maj beroende på var i landet man är och hur våren blir. Blommorna öppnar sig när solen skiner och stänger sig när det är mulet, kallt eller kväll.
I köket och i buketten
Varning: Blåsippan är giftig, liksom många andra smörblommeväxter. Den färska växten innehåller ämnen som kan irritera hud och slemhinnor och ge besvär om man äter den. Använd den aldrig i mat eller dryck.
Som snittblomma håller blåsippan inte länge. Plocka i så fall bara några få blommor till en liten vas, och lämna de flesta kvar så att både pollinatörer och andra skogsbesökare får glädje av dem.
Pollinatörer
Blåsippan bildar ingen nektar. Den lockar i stället insekter med sitt pollen, som är en viktig tidig födokälla för humledrottningar, bin och flugor som vaknat ur vintervilan. Fröna har ett litet näringsrikt bihang som myror gillar. Myrorna bär iväg fröna och hjälper på så sätt växten att sprida sig.
Kul att veta
Släktnamnet Hepatica kommer av grekiskans hepar, som betyder lever, och syftar på de treflikiga bladen. Enligt den medeltida signaturläran var växter som liknade ett organ tänkta att bota sjukdomar i just det organet. Därför användes blåsippan förr som läkeväxt mot leverbesvär.
Blåsippan är Östergötlands landskapsblomma och för många svenskar det självklara tecknet på att våren har kommit.