Food & Flowers
← Alla blommor

Blåsuga

Ajuga pyramidalis

En liten blå pyramid i vårens backar – blåsugan lyser upp torra ängar och hagar och lockar till sig humlor.

Inte ätlig
blasuga
Foto: Jean-Pol GRANDMONT, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (https://commons.wikimedia.org/wiki/File:0_Ajuga_pyramidalis_-_Vallorcine_(2).JPG)

Kännetecken

Blåsugan är en låg, mjukt hårig ört med en tydligt pyramidformad blomställning, vilket artnamnet pyramidalis syftar på. Vid basen sitter en rosett av breda, äggrunda blad. Uppåt längs stjälken sitter blomkransar med blå, läppformade blommor.

Stödbladen mellan blommorna blir mindre uppåt, men de är ofta större än själva blommorna och får gärna en blåviolett eller rödaktig ton. Därför ser hela växten ut som en liten, tät pyramid. Till skillnad från släktingen revsuga (Ajuga reptans) bildar blåsugan inga krypande utlöpare.

Var den växer

Blåsugan trivs på torr till frisk, gärna mager mark i öppna och soliga lägen. Den växer i ängar, hagmarker, betesbackar, skogsgläntor och längs vägkanter.

Arten hör till de gamla slåtter- och betesmarkernas flora. När sådana marker växer igen eller gödslas trängs den lätt undan av högre växter.

Blomning

Blåsugan blommar tidigt, oftast från maj in i juni och ibland en bit in i juli. De blå pyramiderna syns då tydligt i den ännu låga vårvegetationen.

I köket och i buketten

Blåsugan räknas inte som en ätlig växt och har ingen tradition som matväxt. Använd den därför inte i köket.

I en liten vårbukett kan den vara fin tillsammans med andra tidiga ängsblommor. Den är dock låg och ganska anspråkslös, så den gör sig bäst där den växer. Plocka sparsamt eller inte alls, särskilt där den är ovanlig.

Pollinatörer

Blommorna är byggda för insekter med lång tunga. Humlor är de viktigaste besökarna och tar sig in i blompipen för att nå nektarn.

Eftersom blåsugan blommar tidigt på säsongen ger den mat åt humledrottningar och andra bin när det ännu finns få blommor att välja mellan.

Kul att veta

Släktnamnet Ajuga används för sugorna, en liten grupp i den stora familjen kransblommiga, där också mynta, timjan och kungsmynta ingår. Det svenska namnet suga syftar troligen på att man förr sög den söta nektarn ur de små blompiporna, ungefär som man gjort med blommor av plister och klöver.

Blåsugan kan ibland korsa sig med revsuga där båda arterna växer nära varandra. Då kan det bli svårt att avgöra vilken art man har framför sig.