Ekorrbär

Kännetecken

Ekorrbär är en liten och späd ört med en upprätt stjälk. Blommande plantor har oftast två blanka, hjärtformade blad, vilket syns i artnamnet bifolium (tvåbladig). Plantor som inte blommar har bara ett enda, lite större blad på ett eget skaft.

Blommorna är små, vita och doftande och sitter tätt i ett upprätt ax i toppen av stjälken. Varje blomma har fyra hylleblad och fyra ståndare. Efter blomningen kommer runda bär som först är prickiga och sedan blir röda när de mognar.

Var den växer

Ekorrbär finns i nästan hela landet, från Skåne till fjällnära skogar i norr. Den trivs i skuggiga barr- och lövskogar och i blandskog, oftast på mager och lite sur mark.

Jordstammarna kryper under marken och gör att ekorrbär ofta växer i stora, täta bestånd. Där kan den täcka stora ytor av skogsbotten.

Blomning

Ekorrbär blommar i maj–juni. Under den tiden lyser de små vita blomaxen upp den skuggiga skogsbotten, och en svag, söt doft kan kännas när många plantor blommar på samma ställe.

Bären mognar under sensommaren och hösten och är då klarröda.

I köket och i buketten

Varning: Ekorrbär är giftig och ska inte ätas. Det gäller särskilt de röda bären, som kan locka barn. Ät aldrig bär eller växter som du inte säkert har artbestämt.

Växten är för liten och späd för buketter och vissnar snabbt när den plockas. Den gör sig bäst där den växer, som en del av skogens markflora.

Pollinatörer

De vita, doftande blommorna lockar små insekter som flugor, skalbaggar och bin, som för pollen mellan blommorna.

Ekorrbär sprider sig också med sina krypande jordstammar. Det är därför den ofta bildar stora mattor där bara en del av plantorna blommar.

Kul att veta

Ekorrbär hör till de enhjärtbladiga växterna, men den har fyrtaliga blommor. Det är ovanligt i en grupp där de flesta blommor har delar i tre eller sex.

Tidigare räknades ekorrbär till liljeväxterna, men i dag placeras den bland sparrisväxterna (Asparagaceae), tillsammans med bland annat liljekonvalj, som den är släkt med.