Fyrkantig johannesört

Kännetecken

Fyrkantig johannesört är en flerårig ört med upprätt stjälk som har fyra upphöjda lister. Det är därför den känns fyrkantig när du rullar den mellan fingrarna. Listerna är inte vingade, och det skiljer den från den närbesläktade vingade johannesörten. Bladen sitter parvis mot varandra, saknar skaft och är ovala med rundad spets.

Blommorna är gyllengula, ungefär 2 cm breda och har fem kronblad med små svarta prickar och streck. Mitt i blomman sitter en tät tofs av ståndare. Den liknar äkta johannesört (Hypericum perforatum), men den har få eller inga genomskinliga prickar i bladen och trubbiga foderblad. De två arterna bildar gärna hybrider, så det är inte alltid lätt att skilja dem åt.

Var den växer

Arten är vanlig i nästan hela landet, från Skåne till fjällnära trakter. Du hittar den på ängar, i betesmarker, i vägkanter, längs skogsbryn och i gläntor.

Den trivs på öppna platser där marken är lite frisk och inte alltför näringsrik. Ofta är den en del av den traditionella ängsfloran.

Blomning

Blomningen börjar runt midsommar, med tyngdpunkt i juli och augusti. Varje blomma lever bara en kort tid, men plantan slår hela tiden ut nya knoppar. Därför lyser beståndet gult under flera veckor.

I köket och i buketten

Fyrkantig johannesört är ingen köksväxt. Den innehåller hypericin, som kan göra huden överkänslig för solljus. Johannesörter är också kända för att påverka hur flera läkemedel verkar. Ät den inte och använd den inte i te eller drycker.

I buketten fungerar den däremot fint. De gula blommorna passar bra ihop med vit röllika, blåklockor och gräs i en somrig ängsbukett, och de håller sig förvånansvärt bra i vas. Plocka med måtta och bara där det är tillåtet.

Pollinatörer

Blommorna saknar nektar men har gott om pollen. Därför lockar de humlor, solitära bin och blomflugor som samlar eller äter pollen. Det rika pollenet gör arten till ett värdefullt tillskott på sommarens ängar.

Kul att veta

Namnet johannesört kommer från Johannes döparen, eftersom blomningen börjar kring midsommar, Johannesdagen. Örterna förknippades länge med midsommarens magi och troddes kunna skydda mot onda krafter.

Gnider du blommorna mellan fingrarna blir de rödvioletta. Det beror på färgämnet hypericin, som sitter i de svarta prickarna. Förr kallades den röda saften ibland för ”Johannes blod”.