Gåsört

Kännetecken

Gåsört är en lågväxt, flerårig ört som sprider sig med långa, rotslående revor över marken. Bladen är parbladiga med många tandade småblad. De är oftast silvrigt håriga, åtminstone på undersidan, och glänser vackert i solen.

Blommorna sitter ensamma på egna skaft som växer upp från revorna. De är klargula med fem rundade kronblad och liknar andra fingerörter, men de silverglänsande, parbladiga bladen gör gåsörten lätt att känna igen.

Var den växer

Gåsört finns i hela landet, från kusten i söder till fjällnära trakter i norr. Den är särskilt vanlig på havsstränder, strandängar och betade marker, men trivs också på vägkanter, åkerrenar och gårdsplaner.

Arten tål tramp och bete bra och gynnas av öppen, näringsrik och gärna fuktig mark. Med sina revor kan den snabbt bilda täta mattor.

Blomning

Gåsörten blommar främst från juni till augusti, och enstaka blommor kan dyka upp även senare under sommaren. Blommorna öppnar sig helst i solsken och kan vara slutna i mulet väder.

I köket och i buketten

Varning: Gåsört räknas bara som delvis ätlig. Rötterna och unga blad har historiskt använts som mat, särskilt i nödtider, men växten innehåller garvämnen och bör bara ätas i små mängder. Ät aldrig en växt som du inte är helt säker på att du har artbestämt rätt.

I buketter bidrar gåsörten med sina silvriga blad och små gula blommor. De korta blomskaften gör den mest lämpad för små vaser eller som detalj i en liten sommarbukett.

Pollinatörer

Blommorna är öppna och lättillgängliga och besöks främst av flugor, blomflugor, skalbaggar och mindre bin. Insekterna lockas av både pollen och nektar, särskilt soliga dagar när blommorna står helt öppna.

Kul att veta

Det latinska artnamnet anserina syftar på gäss, precis som det svenska namnet. Växten är vanlig på betesmarker och gårdar där gäss går.

Gåsört har länge funnits i folklig tradition. De mjuka, håriga bladen sägs ha lagts i skorna för att lindra trötta och ömma fötter under långa vandringar.