Gullklöver

Kännetecken

Gullklöver är en ettårig eller tvåårig ört med upprätt, ofta grenig stjälk. Bladen är tredelade som hos andra klöverarter, och småbladen är avlånga med fint tandad kant.

Blomhuvudena är klotrunda till äggformade och lyser guldgula. När blommorna blommat ut blir de ljusbruna och torra men sitter kvar, så huvudet liknar en liten humlekotte. Gullklöver kan förväxlas med humleklöver (Trifolium campestre), men den är ofta större och har kraftigare, mer lysande gula blomhuvuden. Hos gullklöver sitter också det mittersta småbladet nästan utan skaft.

Var den växer

Arten trivs på torra, öppna och näringsfattiga marker som sandiga backar, vägrenar, banvallar, hagmarker och glesa skogsbryn. I Sverige finns den främst i de södra och mellersta delarna av landet.

Gullklöver behöver öppen mark och klarar sig dåligt när gamla betesmarker växer igen.

Blomning

Gullklöver blommar mitt i sommaren, oftast i juli–augusti. De gula blomhuvudena får efterhand bruna inslag eftersom de nedersta blommorna vissnar först, så huvudet blir tvåfärgat en tid.

I köket och i buketten

Gullklöver räknas inte som en matväxt och bör inte plockas för att ätas. Ät aldrig en växt som du inte säkert har artbestämt.

I buketten gör den sig däremot fint. De små gyllene huvudena ger en lätt ängskänsla, och de torra, bruna blomhuvudena kan vara vackra även i torkade arrangemang. Plocka med måtta och bara där arten är vanlig.

Pollinatörer

Som de flesta ärtväxter har gullklöver blommor byggda för bin. Humlor och andra bin besöker blomhuvudena för att komma åt nektar och pollen.

Kul att veta

Namnet aureum betyder ”gyllene” på latin, precis som det svenska namnet gullklöver syftar på den guldgula färgen.

Liksom andra klöverarter lever gullklöver i samspel med kvävefixerande bakterier i rotknölar. Därför klarar den sig på mager mark där många andra växter har det svårt.