Jordklöver
Trifolium campestre
En liten klöver med gula, runda blomhuvuden som blir bruna och liknar små humlekottar när de vissnar. Den växer på torr och solig mark.
Inte ätlig
Kännetecken
Jordklöver är en liten, ettårig ärtväxt med uppåtväxande eller nedliggande stjälkar. Bladen är tredelade som hos andra klövrar. Det mittersta småbladet sitter på ett kort skaft, vilket kan hjälpa dig att känna igen arten.
Blomhuvudena är runda till äggformade, ungefär en centimeter stora och består av många små gula ärtblommor. När blommorna vissnar blir de ljusbruna och böjer sig nedåt, men de sitter kvar. Då liknar huvudet en liten humlekotte.
Jordklöver kan förväxlas med trådklöver och humlelusern, som också har små gula blomhuvuden. Trådklöver har färre och mindre blommor i varje huvud. Humlelusern får små svarta baljor när blommorna vissnat.
Var den växer
Jordklöver trivs på torr, solig och näringsfattig mark. Du hittar den till exempel i torrängar, sandiga vägkanter, banvallar, grustag och betesmarker.
Den är vanligast i södra och mellersta Sverige och blir ovanligare längre norrut.
Blomning
Jordklöver blommar från juni till augusti. Under högsommaren kan samma planta ha både nyutslagna gula huvuden och bruna, vissnade huvuden. Det gör den lätt att känna igen.
I köket och i buketten
Jordklöver är inte känd som ätlig växt, så låt den vara i köket. Ät aldrig växter som du inte är helt säker på artbestämningen av.
I en bukett passar jordklöver bra som en liten och luftig detalj. De gula blommorna och de bruna humlelika huvudena ger en fin, lite lantlig känsla åt små sommarbuketter och torkade arrangemang. Plocka med måtta och bara där den växer rikligt.
Pollinatörer
Som andra ärtväxter har jordklöver blommor som framför allt besöks av bin, som små vildbin och humlor. De många små blommorna i varje huvud ger nektar och pollen under en lång period på sommaren.
Kul att veta
På engelska heter jordklöver hop trefoil, alltså humleklöver. Namnet kommer från de vissnade blomhuvudena, som påminner om små humlekottar.
Jordklöver är en ärtväxt och kan därför, med hjälp av bakterier i rotknölarna, binda kväve från luften. Det hjälper den att växa på mager mark där många andra växter har det svårt.