Jordrök

Kännetecken

Jordrök är en ettårig och ganska spröd ört. Den har gråblå till blågröna blad som är fint flikiga, nästan som ormbunksblad. Stjälken är kal och ofta förgrenad. Ibland står den upprätt och ibland lutar den mot andra växter.

Blommorna sitter i glesa klasar och är bara 7–9 mm långa. De är rosa till rödlila och har mörkt purpurröda, nästan svarta spetsar. Varje blomma har en kort sporre. Frukten är en liten, rund nöt med ett enda frö.

Var den växer

Jordrök trivs på öppen och näringsrik mark som någon har rört om, till exempel åkrar, trädgårdsland, gårdsplaner och vägkanter. Den är vanligast i södra och mellersta Sverige och blir ovanligare längre norrut.

Arten följer människan och odlingen. Därför är det ofta i grönsakslandet eller på åkerkanten man hittar den.

Blomning

Jordrök blommar från juni till september. Under en varm höst kan den blomma ännu längre. Plantan blommar och sätter frukt samtidigt under en lång period.

I köket och i buketten

Jordrök är ingen matväxt. Den innehåller alkaloider och ska inte ätas. Förr användes den som läkeväxt, men ät den inte och använd den inte som egenmedicin.

I buketter gör den sig inte heller särskilt bra, eftersom blommorna är små och vissnar snabbt. Låt den hellre vara kvar i trädgårdslandet och titta på de rökfärgade bladen där.

Pollinatörer

Blommorna pollinerar oftast sig själva, och därför sätter jordröken frukt så säkert. Ibland kommer bin och humlor och besöker blommorna.

Kul att veta

Namnet jordrök kommer av de gråblå, fint flikiga bladen. På håll kan ett bestånd se ut som rök som stiger ur marken. Det latinska namnet Fumaria kommer av latinets fumus, som betyder rök.

Artnamnet officinalis visar att växten förr såldes på apotek. Jordrök användes länge i folkmedicinen. I dag räknas den mest som ett vanligt ogräs.