Lutkreseda

Kännetecken

Lutkreseda är en flerårig eller tvåårig ört med upprätta, ofta grenade stjälkar. Bladen är djupt flikiga och ofta lite vågiga i kanten, och det skiljer den lätt från den närbesläktade färgresedan, som har hela, smala blad.

Blommorna är små och blekt gulgröna med fransiga kronblad. De sitter tätt i långa, spetsiga klasar i toppen av stjälkarna. Efter blomningen bildas avlånga kapslar som är öppna i spetsen redan innan fröna har mognat.

Var den växer

Arten kommer ursprungligen från Medelhavsområdet och har kommit till Sverige med människan. Den växer främst i södra Sverige och trivs bäst på torr, solig och gärna kalkrik mark.

Ofta ser man den på banvallar, bangårdar, i grustag, längs vägkanter och på annan störd mark. Där kan den ibland bilda små bestånd.

Blomning

Lutkreseda blommar länge, ungefär från juni till september. Klasarna fortsätter att växa och slå ut nya blommor i toppen, medan frökapslar redan har börjat bildas längre ner.

I köket och i buketten

Lutkreseda är ingen köksväxt, och vi rekommenderar inte att man äter den. Låt den hellre stå kvar åt bina.

I en bukett gör sig de smala, gulgröna blomaxen fint som en luftig och lite vild kontrast till större blommor. De ger höjd och struktur åt en sommarbukett från vägkanten.

Pollinatörer

Blommorna har gott om nektar och pollen och lockar många bin, humlor och blomflugor. Lutkreseda är särskilt viktig för resedacitronbiet (Hylaeus signatus), ett litet solitärt bi som nästan bara samlar pollen från resedor.

Kul att veta

Släktnamnet Reseda brukar härledas från latinets resedare, 'att lugna' eller 'att läka'. Resedor användes som läkeväxter redan under antiken.

Lutkreseda förväxlas ibland med färgresedan (Reseda luteola), som länge var en viktig växt för att färga textilier gula. Den doftande trädgårdsresedan heter luktreseda (Reseda odorata), men det är en annan art.