Mjukdån
Galeopsis ladanum
En mjukhårig liten dån med rödlila blommor – ett åkerogräs från förr som numera är en sällsynt glädje att hitta.
Inte ätlig
Kännetecken
Mjukdån är en ettårig ört i familjen kransblommiga. Stjälken är fyrkantig, ofta grenig och mjukt hårig, och till skillnad från flera andra dånarter saknar den styva borst och uppsvällda stjälkleder.
Bladen sitter parvis motsatta och är smalt äggrunda till lansettlika med glest tandad kant. Blommorna är rödlila, läppformade och sitter i kransar i bladvecken, ofta med en ljusare fläck på underläppen.
Var den växer
Mjukdån trivs på öppen, torr och gärna kalkrik mark – åkrar, åkerkanter, banvallar, grustag och andra störda marker. Den behöver öppen jord för att gro och klarar sig dåligt i tät vegetation.
Arten har minskat kraftigt i Sverige under det senaste seklet och är i dag sällsynt. Hittar du den är det ett fynd värt att glädjas åt – och att lämna orört.
Blomning
Mjukdån blommar från juli till september. De rödlila blomkransarna lyser upp sensommarens åkerkanter och grusmarker.
I köket och i buketten
Mjukdån är ingen ätlig växt och har ingen plats i köket. Eftersom arten är sällsynt passar den inte heller i buketten – njut av den på plats och ta gärna en bild i stället.
Pollinatörer
Blommornas form med en smal pip och en utskjutande underläpp är anpassad för bin. Framför allt humlor besöker mjukdånen för att komma åt nektarn.
Kul att veta
Mjukdån hör till de åkerogräs som en gång var vanliga men som nästan försvunnit med det moderna jordbruket. Bättre rensning av utsäde och effektiv ogräsbekämpning har gjort att arten i dag ofta bara finns kvar på banvallar, grusiga marker och andra störda platser.
Släktnamnet Galeopsis brukar förklaras med grekiskans ord för vessla och utseende, eftersom blomman sägs påminna om ett litet djurhuvud.