Nattviol

Kännetecken

Nattvioln är en ståtlig orkidé med ett glest ax av vita till gröntonade vita blommor. Varje blomma har en smal, nedåtriktad läpp och en lång, tunn sporre som innehåller nektar.

Vid basen sitter oftast två stora, glänsande och nästan motsatta blad. Det är dem artnamnet bifolia, "tvåbladig", syftar på. Den liknar grönvit nattviol (Platanthera chlorantha), men hos nattvioln sitter pollenpaketen i blommans mitt nära varandra och parallellt. Hos grönvit nattviol står de isär.

Var den växer

Nattvioln trivs på ängar, i hagmarker, i ljusa löv- och barrskogar och längs myrkanter. Den förekommer i stora delar av Sverige.

Arten gynnas av slåtter och bete och har gått tillbaka på många håll när öppna marker växer igen. Som alla vilda orkidéer i Sverige är nattvioln fridlyst. Den får alltså inte plockas eller grävas upp.

Blomning

Nattvioln blommar i juni och juli. Blommorna doftar svagt på dagen, men i skymningen blir doften stark och söt och kan kännas på flera meters avstånd under en stilla sommarkväll.

I köket och i buketten

Nattvioln har ingen plats i köket och ska inte ätas. Eftersom den är fridlyst passar den inte heller i buketter.

Ta i stället med näsan på en kvällspromenad i hagen. Doften är en av de finaste upplevelserna en svensk sommarnatt kan ge.

Pollinatörer

Blomman är anpassad till nattfjärilar, främst svärmare, som har en sugsnabel som är lång nog att nå nektarn längst ner i sporren. Den vita färgen syns bra i skymningen, och doften leder fjärilarna rätt.

Kul att veta

När fjärilen sticker in sugsnabeln i sporren fastnar blommans klibbiga pollenpaket på den. Fjärilen bär sedan med sig paketen till nästa nattviol och pollinerar den. Samspelet mellan blomma och fjäril är ett klassiskt exempel på hur växter och pollinatörer har anpassat sig efter varandra.

Namnet nattviol kommer av den söta kvällsdoften, men växten är inte släkt med violerna. Den är en äkta orkidé.