Nysört

Kännetecken

Nysört är en flerårig ört med upprätt, ofta grenig stjälk. Bladen är smala, lansettlika och fint sågade i kanten. De är odelade, och det skiljer nysörten från släktingen röllika, som har fint flikiga blad.

Blomkorgarna sitter i glesa, toppiga samlingar. De är större och färre än röllikans. Varje korg har vita strålblommor runt en gråvit till gulaktig mitt av diskblommor.

Var den växer

Nysörten trivs där marken är fuktig. Den växer på ängar, i diken, längs stränder och åar och i vägkanter. Den är vanlig i större delen av landet men blir sällsyntare i fjälltrakterna och längst i norr.

Blomning

Nysörten blommar från juli till september. Den blommar alltså när många andra ängsblommor redan har vissnat, och de vita korgarna syns tydligt i det sensommargröna gräset.

I köket och i buketten

Nysört räknas inte som en ätlig växt. Den hör till de korgblommiga, och vissa personer kan få allergiska reaktioner av den. Det är därför bäst att låta bli att använda den i matlagning.

I buketten är den däremot ett fint inslag. Klipp stjälkar med nyss utslagna korgar, så håller de länge i vas. Den passar bra ihop med andra sensommarblommor. I trädgårdar odlas även sorter med fyllda, pomponglika blommor.

Pollinatörer

De grunda blomkorgarna gör nektar och pollen lätt att nå. Därför lockar de blomflugor, andra flugor, skalbaggar och solitära bin. Nysörten blommar sent och är därför ett välkommet tillskott för insekter mot slutet av säsongen.

Kul att veta

Namnet säger vad växten användes till: torkade och malda blad och rötter fick folk att nysa och användes förr som nyspulver. Det latinska artnamnet ptarmica kommer från grekiskans ord för att nysa. Nysörten och röllikan hör till samma släkte, Achillea, som enligt traditionen är uppkallat efter hjälten Akilles i den grekiska mytologin.