Vitmåra
Galium boreale
Skira vita blomvippor som doftar svagt av honung – vitmåra lyser upp ängar och vägkanter mitt i högsommaren.
Inte ätlig
Kännetecken
Vitmåra är en upprätt flerårig ört med fyrkantig stjälk. Bladen sitter fyra och fyra i kransar runt stjälken. De är smala och lansettlika och har tre tydliga längsgående nerver, vilket skiljer vitmåra från flera andra måror.
Blommorna är små, vita och fyrflikiga och sitter samlade i täta, vippiga blomställningar i toppen av stjälken. De doftar svagt sött.
Var den växer
Vitmåra hittar du på ängar, i betesmarker, på strandängar, i vägkanter och i ljusa skogsbryn. Den finns i stora delar av landet och trivs bäst på öppna, gräsrika platser med god tillgång på ljus.
Blomning
Vitmåra blommar från juni till augusti. Under högsommaren kan den bilda vita, skummande partier i gräset som syns på långt håll.
I köket och i buketten
Vitmåra räknas inte som en ätlig växt och har ingen självklar plats i köket. Låt den hellre stå kvar i naturen eller ta med den in i buketten.
I en sommarbukett gör de luftiga vita vipporna samma jobb som brudslöja: de binder ihop större blommor och ger ett lätt, naturligt intryck. Plocka den bara där det finns gott om den och där plockning är tillåten.
Pollinatörer
De små, öppna blommorna har lättåtkomlig nektar och lockar många slags insekter, framför allt flugor, små bin och skalbaggar. Därför är vitmåran en värdefull del av den blomrika ängsfloran.
Kul att veta
Vitmåra tillhör måreväxterna, samma familj som färgväxten krapp. Liksom krapp innehåller vitmårans rötter röda färgämnen, och förr användes de för att färga garn och tyg rött.