Vitsippa

Kännetecken

Vitsippan är en låg, flerårig ört med en enda vit blomma på varje stjälk. Blomman har oftast sex till åtta kronbladslika hylleblad. Ibland har de en rosa eller lila ton på undersidan. Mitt i blomman sitter många gula ståndare.

En bit nedanför blomman sitter en krans av tre handflikiga blad. Växten sprider sig med krypande jordstammar och bildar därför ofta stora, täta mattor. I mulet väder och på natten sluter blommorna sig och böjer ner huvudet.

Var den växer

Vitsippan trivs i lövskogar, lundar, hagar och parker med mullrik jord. Den finns i större delen av Sverige men är vanligast i söder och i mellersta delen av landet.

Vitsippan hinner blomma innan träden fått sina blad och skuggar marken. Därför kan den täcka stora ytor under bokar, ekar och hassel tidigt på våren.

Blomning

Vitsippan blommar i april–maj, beroende på var i landet den växer och hur varm våren är. Efter blomningen vissnar ovanjordsdelarna ganska snart, och växten vilar under jord resten av året.

I köket och i buketten

Varning: Vitsippan är giftig och ska inte ätas. Precis som många andra ranunkelväxter innehåller den ämnen som irriterar slemhinnor och hud. Den kan ge besvär från magen om den äts, och växtsaften kan reta huden.

I buketter håller vitsippan dåligt och vissnar snabbt efter att den plockats. Det är finast att njuta av den ute i skogen, där den gör mest nytta för insekterna.

Pollinatörer

Vitsippan har ingen nektar men erbjuder rikligt med pollen. Den är därför en viktig tidig födokälla för bin, humlor, blomflugor och andra insekter som vaknar på våren.

Kul att veta

Vitsippan har länge setts som ett av vårens säkraste tecken, och en vitsippsbacke i blom är för många det som riktigt visar att vintern är över.

Fröna har ett litet näringsrikt bihang som myror tycker om. Myrorna bär med sig fröna och hjälper på så sätt vitsippan att sprida sig till nya platser.